Thomas Willis
| Thomas Willis | |
 | |
| Född | 27 januari 1621[1][2][3] Great Bedwyn (distriktshuvudort)[4][5], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 11 november 1675[1][2][3] (54 år) London[4] |
| Begravd | Westminster Abbey |
| Medborgare i | Kungariket England |
| Utbildad vid | Christ Church College  |
| Sysselsättning | Läkare[6][4], fysiolog[7], anatom[4][5][7], neurolog |
| Befattning | |
| Sedleian Professor of Natural Philosophy | |
| Arbetsgivare | Oxfords universitet[8] |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Thomas Willis, född 27 januari 1621 i Great Bedwyn, Wiltshire, England, död 11 november 1675 i London, var en engelsk vetenskapsman.
Willis var en framstående medlem av The Oxford Circle och en av grundarna av Royal Society. Willis mest banbrytande insatser låg inom neurovetenskapen, och han har kallats neurologins fader. Hans beskrivning av hjärnans och nervsystemets anatomi utgjorde ett enormt språng framåt jämfört med vad som förelåg före Willis tid. Christopher Wrens teckningar av hjärnans anatomi baserat på Willis arbete kom att under många hundra år utgöra all världens neurologers karta över nervsystemet.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Thomas-Willistopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w60s0463, läs online, läst: 1 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Munk's Roll, Munk's Roll-ID: 4806, läs online, läst: 1 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Who Named It?, Whonamedit?-ID: 336, läs online, läst: 1 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] BIU Santé person-ID: 9649, läs online, läst: 1 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ CERL: cnp00399806, läs online, läst: 1 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, idRef-ID SUDOC: 033253277, läs online, läst: 1 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ The Academic Family Tree, Academic Family Tree-ID: 159889, läs online, läst: 1 maj 2019.[källa från Wikidata]
|